Om solceller - tre aktörer i Blekinge delar erfarenheter

Publicerad: 2022-06-27

Enligt Blekinges regionala solenergimål ska lokalproducerad solenergi stå för 5% av länets elbehovet år 2030, vilket ungefär motsvarar 120 MW installerat effekt. På Energikontor Sydost jobbar vi bland annat för att öka kunskapen om egenproducerad solenergi och att lyfta erfarenheter och goda exempel kring installation av solceller, drift med mera, för att fler ska vilja satsa på solceller och därmed bidra till att målet nås. 

 

Vi intervjuade tre aktörer i Blekinge län som genomfört solcellsinstallationer: Ida Karlsson, fastighetschef på Ronnebyhus,  Anna Hinseäng, Mark och exploateringschef på Ronneby kommun och Mats Sturesson, energiansvarig på bostadsrättsföreningen Karlshamnshus nr 9. Vi ställde bland att frågor om deras upplevelser av den egna installationen, syftet bakom, om viljan och förutsättningarna att installera batteri eller annan lagringsmöjlighet, samt om pandemin har påverkat elanvändningen. 

 

Foto på Ida Karlsson, Anna Hinseäng och Mats Sturesson.

Foto: (Ida) Ronnebyhus, (Anna) Ronneby kommun och (Mats) Mats Sturesson. 


Fakta om anläggningarna

  • Ronnebyhus har installerat solpaneler på hyreshus, trygghetsboende och äldreboende i kommunen, totalt fem olika anläggningar: Fridhemsvägen 11 (50 kW) installerad 2021, trygghetsboende Espedalen (5kW) 2019, Olsgården (200kW) 2014, Madelungsvägen 3 ( 5kW) 2010 och Ålycke (106kW) 2018.

 

  • Ronneby kommun har installerat solpaneler på offentliga lokaler såsom skola, bibliotek och idrottshall. Installation av solceller på kommunla byggnader nästan årligen, med varierande storlek och effekt. 

 

  • Bostadsrättsföreningen Karlshamnshus nr 9 har solpaneler på tre av sina byggnader på Ställverksvägen 3-23 i Karlshamn.  Solcellerna täcker totalt en yta på 450 m2 och har en effekt på 66 kW. Först installerades 9 44 kW under 2015, sedan ytterligare 22 kW år 2018.  

 

Samtliga anläggningar har installerats med hjälp av bidrag eller pengar ur egen ficka. 

 

Minskade elkostnader och nya möjliheter

Alla tre anger att minskade elkostnader var en av anledningarna till att de från början valde att installera solceller.  Att tänka på barnens framtid, bidra till den hållbara utvecklingen ovh stötta lokala företag genom installation och försäljning av el var också starka drivkrafter. Det har även inneburit möjligheter att testa ny teknik.

- På Ålycke (äldreboende) provar vi en ny teknik med solhybrider. Vi värmer borrhålen och kyler solcellerna vilket ger ungefär 9% i ökad verkningsgrad på solcellerna, berättar Ida. 

Olsgården i Ronneby.

Olsgården med solpaneler på taket i Ronneby kommun. Foto: Ronneby kommun

 

Använder den mesta elen själva

Överskottsel säljs vidare via nätet, men den största delen solel som produceras använs internt i de egna byggnaderna. I BRF Karlshamnshus nr 9 och i Ronnebyhus byggnader används solelen till exempel för att driva hissar, tvättmaskiner, trappbelysning och ventilation, men går också till de boendes egna lägenheter. 

- På Fridhemsvägen säljer vi även elen till våra hyresgäster. Detta gör att våra hyresgäster inte har något eget el-abonnemang och slipper därav den fasta kostnaden, säger Ida. 
 

- Vi har egen avläsning där vi debiterar en genomsnittsförbrukning/ lgh och månad. Varje år eller vid flytt regleras + eller – gällande förbrukningen.  Vår totala förbrukning i föreningen ligger på 166 000 kWh per år. Under april till augusti så är den teoretiska förbrukningen ungefär 40% av vår totalförbrukning. Detta innebär att ca 66 000 kWh skulle behöva täckas av solcellerna. Men på kvällarna är produktionen inte i paritet med förbrukningen, så vi ville inte investera i en för stor anläggning (p.g.a. investeringskostnaderna). Vi säljer ca 15–18 % av vår produktion för spotpris plus ett antal öre/kWh till vår elleverantör, säger Mats. 

 

BRF Karlshamnshus nr 9.

Karlshamnshus nr 9, Ställverksvägen 3-23 i Karlshamn. Foto: Mats Sturesson
 

En lönsam investering med positiv respons

Alla tre aktörer upplever att det är en lönsamt att satsa på solceller, trots att produktionen ökar som mest under vår och sommar. 

- Vi har årlig uppföljning och vi upplever att det är en lönsam investering. Med de stigande elpriserna blir dessutom investeringarna än mer lönsamma, säger Ida.
 

- Vi har en kontinuerlig uppföljning via Infometric. Skulle det hända något med växelriktarna eller något annat så får vi larm.  
Det är absolut en lönsam investering för oss som bostadsrättsförening. Varje nerladdad kWh ger pengar tillbaka till föreningens investering. Återbetalningstiden är på ca 8–10 år. Livslängden är nog 20–25 år. Det är absolut en ren vinst för föreningen och miljön, säger Mats. 

 

Responsen från boende har varit mycket positiv, framför allt i Karlshamnshus nr 9. 

- Vi har minskat elkostnaderna med som max 1500 SEK per år och lägenhet. Så får vi även höra att vi bidrar till en bättre miljö, berättar Mats. 

 

Ingen större påverkan under pandemin

Varken Ida, Anna eller Mats uppger att pandemin har påverkat elanvändningen i någon större utsträckning. 
- Marioriteten av våra hyresgäster har egna el-abonnemang vilket gör att vi som fastighetsägare inte påverkats om deras elanvändning har ökat under pandemin, berättar Ida. 
 

- På en del större anläggningar, där aktiviteten minskade under pandemin, blev det en förändring av naturliga skäl, men i övrigt blev det ingen större påverkan, säger Anna. 

 

Inga planer på lagring i nuläget

Ingen av anläggningarna har installerade batterier eller andra lagringsmöjligheter idag. De finns heller inga planer på att införskaffa detta just nu.
- I dagsläget är det nog inte ekonomiskt att ordna lagringsmöjligheter. På sikt om batterierna blir billigare så kanske vi väljer att göra en sådan investering, säger Mats.

 

Fler laddplatser på gång

För närvarande har Ronnebyhus 30 laddplatser, utbudet kommer enligt Ida att utökas i takt med att hyresgästerna efterfrågar det. Ronneby kommun planerar enligt Anna att bygga fler laddplatser utöver de som redan finns. BRF Karlshamnshus nr 9 är enligt Mats i kontakt med Karlshamns kommun för att kunna bygga 6 stycken laddplatser i anslutning till deras publika parkeringsplats. 

 

Kvarteret Kilen i Ronneby.

Solceller på taket i området Kilen i Ronneby. Foto: Ida Karlsson
 

Sprider ringar på vattnet

Både Ida och Anna uppger att det känns som om intresset för solceller har ökat de senaste åren, vilket märks av det ökade antalet solcellsinstallationer i Ronneby kommun. Mats i Karlshamn har också märkt av ett ökat intresse hos andra bostadsrättsföreningar. 

- Många föreningar har varit i kontakt med oss om hur vi gjorde och hur vi räknade, så vi har haft egna träffar med ett antal BRF:er. Jag tror att vi var ganska tidiga när det gäller solceller, berättar Mats. 

 

Planer för fler anläggningar

Både Ronnebyhus respektive Ronneby kommun planerar att investera i fler solcellsanläggningar framöver.

- Det finns flera planerade projekt på kommunala byggnader i gynnsamt läge. Samtlig nyproduktion ska ha solceller och där har vi också tittat på hur stora anläggningar vi kan investera i för att få effekt på annan verksamhet, berättar Anna. 

 

Intervjuerna gjordes inom ramen för satsningen Enerselves+ som stöttar ökad integration av förnybar energi i byggnader, genom kunskapshöjning och genom påverkan på mål- och styrdokument på regional nivå. Satsningen finansieras av Intrerreg Europe och Region Blekinge. 

 

Enserselves  Interreg Europe    Region Blekinge


För frågor, kontakta projektledare Lidia Salame.

Nyheter/Arkiv

Hela nyhetsarkivet