Bioenergi - användning och potential

Publicerad: 2021-03-16

Möjligheter för småskalig kraftvärme

Bioenergianvändningen för fjärrvärme och elproduktion har ökat sen 90-talet. Kraftvärmeverk är traditionellt stora anläggningar men det finns en stor potential även för elproduktion från minder anläggningar. Idag finns omkring 250 värmepannor i Sverige med en storlek mindre än 10 MW värme. Potentialen för småskalig kraftvärme genom full konvertering av befintliga småskaliga värmeverk är 2-6 TWh el per år3 , vilket motsvarar 1,3 - 4 % av Sveriges elproduktion idag. Av den totala elproduktionen i Sverige stod kraftvärmeproduktionen från bioenergi för omkring 7 % år 2018 .

Dessutom finns bioeldade pannor inom skogsindustrin (t.ex. sågverk), närvärmeanläggningar, växthus, lantbruk etc. som idag endast producerar värme. Det finns därmed ett stort underlag för att uppgradera värmeproduktion till kraftvärmeproduktion. Därutöver finns det möjlighet för mindre industrier, jordbruk, lantbruk, fastighetsägare eller växthusnäring att byta värmesystem till ett mikro-kraftvärmesystem för egen konsumtion av el, värme och kyla.

TWH = terrawatt-timmar

1 TWh

= 1 000 GWh

= 1 000 000 MWh

= 1 000 000 000 kWh

Elsystemet idag och imorgon

Under 2018 var Sveriges elproduktion 159,5 TWh. Omkring 7 % av elen pro¬- duceras från bioråvaror. Under vintertid bidrar biokraften med omkring 13 % av effektbehovet. Biokraften har potential att öka ytterligare. Enligt en visionsrapport för biokraft publicerad av Svebio 2015 är det möjligt att öka biokraften till 40 TWh per år till 2040. I rapporten Vägval el, publicerad av IVA 2016 , finns ett scenario där biokraften kan öka till 60 TWh per år. En stor ökning av biokraften skulle innebära att Sveriges elsystem blir robustare och att behovet av överföringskapacitet skulle minska, då sådan elproduktion sker nära konsumtionen.

En framtida minskning av kärnkraften kommer också innebära att ny elproduktion behöver tillkomma om Sverige ska fortsätta vara självförsörjande. Den potential som finns inom biokraften skulle kunna bidra med ny förnybar elproduktion.

Men en stor utbyggnad av bioenergi kräver teknisk utveckling och demonstrationsanläggningar för nya kraftvärmetekniker, både storskaligt och småskaligt. Elproduktionen behöver öka på det befintliga värmeunderlaget, idag är det endast 40 % av värmeunderlaget som producerar el. Mer biokraft behöver också installeras i industrin. Dessutom behövs fler produktionstimmar på fjärrvärme och elproduktionen behöver göras oberoende av värmeunderlaget.

Historiska elpriser

Vid investering i småskalig kraftvärme är elpriset en av parametrarna som inverkar på lönsamheten. 2011 hade vi i Sverige elpriser som låg som högst kring 622 kr/MWh.

Sedan 2011 har elpriset sjunkit och 2015 var elpriset nere på 205 kr/MWh. En förklaring till de fallande priserna är att efterfrågan på el har legat i princip stilla eller sjunkit något samtidigt som utbudet har ökat. Det har skett effektförstärkningar som gör att kärnkraften har levererat bättre de senaste åren, samtidigt som vi i Sverige har byggt ut vindkraften rejält.

Efter 2015 steg elpriset igen och var som högst omkring 570 kr/MWh under 2018. Det stigande elpriset berodde främst på en kall vinter i början av 2018
samtidigt som en blöt höst 2017 gjorde det svårt att få ut skogsråvara i skogen. Den torra sommaren gjorde att vattenmagasinen inte fylldes på som normalt och bidrog till ett högt elpris efter sommaren 2018. Sedan 2019 har elpriset sjunkit igen.

Under 2020 har elpriset varit historiskt lågt i Sverige och under flera tillfällen har det uppstått minuspriser på marknaden. Det är främst en kombination
mellan en mild vinter, fyllda vattenmagasin, och en stor ökning av vindkraft genom fler installationer och gynnsamt väderläge som har gjort att elproduktionen varit stor och priserna har varit låga. Småskalig kraftvärme har en viktig roll i vårt framtida energisystem. Småskalig kraftvärme från biomassa är en koldioxidneutral baskraft som är delvis planeringsbar och som kan minska effektbehovet i det lokala nätet.