Biogas som drivmedel

Publicerad: 2021-06-23

Användning, produktion och utmaningar för biogas i Sverige

Produktion

Biogas produceras i Sverige idag främst genom rötning av organiskt material, men kan även produceras genom termisk förgasning av biomassa. Många typer av organiska material lämpar sig som substrat för rötning, till exempel slam från avloppsreningsverk, matavfall, gödsel, olika växtmaterial och processvatten från livsmedelsindustrin.

Den totala biogasanvändningen i Sverige 2019 uppskattas till knappt 4 TWh, en ökning med 7 procent jämfört med 2018. Den svenska produktionen var 2,1 TWh där merparten av biogasen (64 procent) uppgraderas för användning främst som fordonsgas. Resten gick till elproduktion, direktanvändning inom industri eller övrig användning. 11 % facklades bort. Samtidigt producerades 2,8 miljoner ton näringsrik rötrest av vilken 87 procent användes som gödningsmedel i jordbruket.

I fordonsgasen är andelen biogas idag uppe i 95 procent.

Utveckling

Vad beträffar flytande gas så utvecklas marknaden snabbt i Sverige och i Europa. Metangas som kylts ner och gjorts flytande kallas LNG (flytande naturgas) och LBG (flytande biogas) och har då högre energiinnehåll och därmed längre räckvidd. Flytande biogas är ett bra alternativ för tunga fordon som lastbilar och även inom sjöfart där alltfler fartyg nu kan drivas med LNG och LBG.

Skälet till att tunga fordon står för den största delen av efterfrågan är att dessa bedöms vara kommersiellt tillgängliga, att infrastrukturen håller på att byggas ut, att stöd föreslås och att det bedöms finnas ett marknadssegment tillgängligt när HVO i stor utsträckning används för låginblandning. Sjöfart och industri som använder flytande naturgas (LNG) skulle framöver kunna gå över till flytande biogas (LBG) men det är en prisfråga som avgör vilket drivmedel eller bränsle som används.

Enligt en kartläggning som Svebio har gjort så beräknas biogasproduktionen i Norden, år 2023, till 6 TWh, inräknat anläggningar i drift, under uppbyggnad och planerade.

Flera av de anläggningar som är på gång finns i sydöstra Sverige. Några av dessa anläggningar är:

Stora Enso/Gasum, Nymölla: 75-80 GWh/år LBG
Scandinavia Biogas, Mönsterås: 150 GWh/år LBG
Gasum: LBG i Mörbylånga 70 GWh/år LBG

Sedan finns intresse för att starta produktionsanläggningar i Borgholm och Södra Möre.

En utmaning som finns för biogasen i värdering av samhällsnyttan och effektivitet ur ett samhällsperspektiv beskrivs i Samhällsnyttan med biogas – en studie i Jönköpings län:

”En ökad övergång till biogasanvändning bidrar till att minska växthusgasutsläppen men ger utöver det många fler värden för miljön och samhället. Det har dock visat sig vara svårt att göra en fullständig värdering och beräkning av biogasens totala miljö- och övriga samhällsnyttor. Följden skulle kunna bli att exempelvis politiska beslut fattas på bristfälliga underlag där främst biogasens klimatnytta lyfts fram som den största positiva effekt av att öka biogasanvändningen medan i själva verket nyttorna för samhället, framför allt i ett regionalt perspektiv, sträcker sig mycket längre.”

Nyttan

Biogasens stora klimatnytta består främst av att man genom biogasproduktionen kan undvika läckage av den kraftfulla växthusgasen metan, och genom att kol kan återföras till åkermark genom användning av biogödsel. Klimatnyttan varierar beroende på val av substrat i produktionen, där den i särklass största nyttan uppkommer vid rötning av gödsel.

I kategorin övriga nyttor återfinns landsbygdsutveckling, industriell utveckling och hållbar näringspolitik, försörjningstrygghet samt att biogödsel möjliggör en expansion av det ekologiska jordbruket.

Avfall, biogas, vatten och fjärrvärme utgör fyra hörnpelare i den cirkulära ekonomin. Denna infrastruktur är absolut nödvändig för att skapa ett klimat- och resurseffektivt samhälle. Om inte denna infrastruktur fanns skulle det snart märkas i form av växande sopberg, försämrad luft, förorenat vatten och ökade klimatutsläpp. Biogasen sluter kretsloppet och skapar en cirkulär ekonomi där avfall och restprodukter blir värdefulla resurser, som klimatsmart bränsle och biogödsel.

Bland de kvantifierbara nyttorna, som uppstår vid biogasproduktion, är reduktionen av metanläckage den viktigaste. För de icke kvantifierbara nyttorna bedöms biogasens bidrag till ökad försörjningstrygghet vara den viktigaste.

Ur kostnadssynpunkt får man den största nyttan när biogasen används inom transporter, följt av industrin, och sjöfarten samt då biogasen ersätter naturgasen inom kraftvärmeproduktion. En utmaning för ögonblicket är att biogasen är dyrare än naturgasen som används i stora mängder i både industrin och sjöfarten.

Sammanfattning

Fördelar

Potentialen långt ifrån utnyttjad
Ger två produkter, biogas och biogödsel
Koldioxidneutral med endast låga utsläpp av CO2, NOx, Sox
Lokalproducerat bränsle
Försörjningstrygghet
Tar inte längre tid att tanka än bensin- och dieselbilar
Skattebefriad
Bonusbil
Minskar näringsläckaget i Östersjön
Cirkulärt system

Nackdelar

Utmaningar kopplat till uppfattningar som baserar sig på tidiga erfarenheter av biogas.
Infrastrukturen – om man inte lyfter och ser hela bilden
Rågasen måste uppgraderas till fordonsgas till skillnad från den fossila naturgasen som redan består av 95 % metan
Kräver specifika fordon
Något dyrare underhåll än bensin- och dieselbilar
En ändlig resurs
Är inte emissionsfritt