Elanvändningen i Sverige

Publicerad: 2021-06-28

Produktion och potential

Produktion

Den svenska elproduktionen domineras av kärnkraft och vattenkraft, som tillsammans stod för 80 % av elproduktionen under 2018 (Energimyndigheten 2020). Under 2018 stod kärnkraften för 40 procent av elproduktionen, vattenkraften för 39 procent, vindkraften för 10 procent, kraftvärme och industriellt mottryck för 9 procent och solkraft utgjorde 0,2 procent. Under de senaste 10 åren har ökningen i elproduktion främst skett via utbyggnation av vindkraft. Under samma period har elöverskottet (skillnaden mellan produktion och användning) ökat i Sverige.

Under 2018 var det åtta kärnkraftreaktorer i drift. Av dem har två har nu tagits ur drift, Ringhals 2 (2019) och Ringhals 1 (2020).

Figuren visar utvecklingen av elproduktionen och elanvändningen i Sverige sedan 1970 talet. Under de senaste 10 åren har ökningen i elproduktion främst skett via utbyggnation av vindkraft. Under samma period har elöverskottet (skillnaden mellan produktion och användning) ökat i Sverige.

Diagram över elproduktionen.

Potential

Det finns olika scenarier kring hur elproduktionen i Sverige ska kunna bli förnybar. Det finns en teknisk och teoretisk potential att producera mer förnybar el i Sverige genom föryngring och utbyggnad av vattenkraft, vindkraft, solkraft och biokraft.

Att uttala sig om vilka priser som gäller i framtiden är inte lätt. Faktorerna som påverkar är många, och är också beroende på i vilken takt elens produktion och konsumtion ökar. Även skatter, styrmedel och utbyggnaden av nätkapacitet kommer att påverka priserna, liksom lagar.

Överskott och underskott på el

Det visas i figuren nedan större och större skillnader mellan Sveriges fyra olika elområden.

Ifall elområde 4 även fortsättningsvis till stor del försörjs av norra Sverige skulle prisbilden kunna kvarstå. En utveckling då norra Sverige istället behåller sin elproduktion för sin egen industrialisering skulle kunna få andra effekter till exempel genom att södra Sverige skulle behöva handla upp sin elproduktion från Danmark eller Tyskland istället, vilket skulle kunna påverka prisbilden i elområde 4 så att priset mellan dem kanske jämnar ut sig i slutet av perioden till 2034.

Sverigekarta över de fyra elområdena.

Prisskillnad

Priserna på elnäten har lite olika förutsättningar beroende på om det är regionnät eller lokalnät. För stamnätet och regionnätet är det troligt att i samband med utbyggnad för att möta det ökade behovet i samband med ökad elektrifiering så ökar priserna något inom perioden till och med 2034. Priserna för lokalnäten kan dock gå något i olika riktningar. Det är troligt att elnätsavgifterna i större utsträckning än idag kommer att variera utifrån effektuttag och effektsituationen.

En viktig parameter i sammanhanget är dock även skatterna. Det är en ansenlig faktor utom för industrin. Skatterna förväntas fortsätta öka i takt med den allmänna kostnadsutvecklingen.

Takten på en utökad elproduktion och ökad konsumtion kommer att påverka elpriset en hel del. Framför allt om det är produktionen eller konsumtionen som är den drivande faktorn. Till exempel kommer tillväxten i industrin, datahallar, nya bostäder, elladdare till fordon med mera, driva på en ökad konsumtion i regionen. Produktion behöver därför samtidigt etableras i länet. Ifall vi kan gå före och öka elproduktionen inom regionen så bör inte priset behöva gå upp. Joker i sammanhanget kan möjligtvis vara utsläppsrätterna.

För att summera så är utfallsrummet stort mellan olika scenarier, men då prisdrivarna pekar i olika riktningar kan summan ändå bli neutral över tid.

Läs mer i Elförsörjning i Blekinge - Effekt, kapacitet och flexibilitet

Läs mer i Systempåverkan och cirkulär ekonomi - hållbar kollektivtrafikupphandling